Ibland är det inte så bra när det kan bli bättre, solen skiner inte ända in och ögonlocken hänger som två våta markiser. Jag vill bara blunda undan sakta bort och komma igen senare när det slutat att blåsa. Tryggheten vill inte omfamna mig stilla utan hejdar sig. Jag orkar men sakta jag vill men sen, ge mig sen att få komma tillbaka till livet och allt det som kallas för måste. Jag vill vaggas och inte vagga jag vill bara få blunda ett tag och andas ett tungt andetag, jag kommer jag lovar, det gör jag alltid.
/Miriam Carlsson
